Pryl- och kemikaliebantning

Den senaste tiden har jag under flera tillfällen slagits av bra argument till att banta ner antalet saker i vårt hem. Inte för att jag varit någon samlare på något sätt, men jag har nog helt enkelt inte tänkt tanken ”behöver jag/vi verkligen detta?” utan snarare köpt saker och skapat möjlighet att förvara allt. Argument som att bara äga det som vi använder eller har en koppling till biter verkligen på mig. Jag blir både trött och nästan lite äcklad av att tänka på allt som bara finns i våra hem utan att göra någon direkt skillnad för oss. Mer än att ta en herrans massa plats då.

Att dessutom aktivt tänka på vad det är vi faktiskt tar in i vårt hem var något vi blev mer medvetna om när vi fick in Tove i vårt liv. För oss var det en självklarhet att, så gott vi kunde, minska hennes utsatthet vad det gäller bekämpningsmedel och dåliga material. Vi ärvde mycket kläder från vänner och mycket av det hon hade (och har) på sig var tradera-köp, där kemikalier redan hunnit tvättats bort. Matkontot steg allt eftersom vi började köpa så mycket ekologiskt vi kunde och jag slutade slinga håret och bytte till ekologiska, oparfymerade produkter i så stor utsträckning det fanns tillgängligt. Och visst känns det som att det är förbrukningsvaror som är enklast att byta ut. Det kan man göra från en dag till en annan. Svårare är det där med inredning..

Häromveckan var jag, Sophia och Carin var på en föreläsning med Frida Ramstedt, Trendenser. Hon belyste de dolda miljö- och hälsobovarna i våra hem, med fokus på inredning och möbler. Rum för rum gick hon igenom hur man kan tänka kritiskt kring de möbler, textilier och andra detaljer vi omger oss med. Inte med uppmaningen att slänga ut ”dåliga” saker och ersätta med nya bra utan med ambitionen att så ett frö hos oss deltagare att tänka mer medvetet nästa gång vi köper hem något. Att tänka tanken hur vissa saker kan vara så billiga är en lätt sak att ta till sig. Var i produktionsledet är det man har snålat? På vems bekostnad har det skett och hur kommer det kosta mig och min familj under tiden jag har saken i mitt hem? Det vi inte betalar i form av kronor vid inköp kostar oss varje dag i form av immissioner från material som behandlats med diverse hälsovådliga ämnen. För vems skull är det värt att köpa en billig soffa?  Inte vår egen åtminstone. Och definitivt inte för Toves och lillebrors skull.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.